Nästa anhalt var Malmö godsbangård där vi skulle få ytterligare ett antal vagnar med oss. Färdigkopplat var tåget 628 meter och vägde nästan 1500 ton!!! Efter en liten försening här kunde vi rulla ut klockan 22.30 för fortsatt färd till Eskilstuna. Det var en fantastisk kväll i Malmö med solnedgång som glittrade i fönstren på andra sidan spåren.
Resan norrut rullade på i ett ganska bra tempo där 100 km/h är arbetstempo i bästa fall. Vissa sträckor är dock hastighetsbegränsade och som redan försenat tåg, blir man nedprioriterad och får vänta om det blir trångt på banan. Södra stambanan är annars som att köra motorväg och på natten är det ganska händelslöst. Man möter några tåg - blinkar med helljuset, tänder hyttbelysningen och vinkar, håller koll på hastighet och signaler, dricker kaffe och försöker hålla sig så pigg som möjligt.
Natten rullar på, regnet mötte oss i Småland, vindrutetorkarna gick sönder i Mjölby, och när vi kom till Flen växlades vi in på enkelspåret till Eskilstuna. Det hade ljusnat och denna sista sträcka bjöd på fantastiska naturupplevelser. Att få sitta här, högt uppe i loket, och passera i sjökanter, utmed kohagar med betande djur, blåbärsris och skog är något helt fantastiskt. Man är jättenära naturen i detta enorma lok. Vi anlände till Eskilstuna 75 minuter försenade klockan halv sex på morgonen. Bara att gå och lägga sig.
Efter att ha sovit några timmar gick vi en sightseeing-runda i stan. Magnus har varit här många gånger förr, men det var faktiskt första besöket för mej. Mat och lite ytterligare vila innan det blev kväll och åter dags att bege sig till bangården. Loket hade varit på verkstad under dagen för att få vindrutetorkarna fixade och när vi skulle hämta det så hade personalen tvättat den gamla trotjänaren så det glänste. Måste ju absolut förevigas med en stolt lokförare vid sidan om.

Vi rullade iväg tidigare än beräknat och efter en ganska smärtfri resa anlände vi till Malmö nästan en timme tidigare än planerat, men där blev det problem. Ställverket för bangården hade lagt av (som vanligt) och därför flippade alla signaler ut fullständigt. Där blev vi stående snett över samtliga ut- och ingående spår ett tag innan de lyckades ställa om en signal i taget och vi kunde rulla in för att växla bort nästan halva tåget.
Sista biten av resan mellan Malmö och Trelleborg gick smärtfritt och strax efter klockan sex rullade vi ner mot bangården, som ligger i direkt anslutning till hamnen där Tysklandsfärjan höll på att backa in. Och vi fick dessutom låna toalett av trafikledningen för bangården i Trelleborg - oförglömligt :)
Alla dessa tåg som rullar i natten med varor fram och tillbaka mellan hamnar, städer och stora företag. Posttågen som går i 160 km/h och har högsta prioritet. Tänk så mycket av vår vardag som finns på järnvägen när vi sover. Det pratas så mycket om att bygga bort problemen i persontrafiken - men jag hoppas verkligen att vår miljövänliga godstrafik inte blir bortglömd på köpet.
Alla lokförare och tåg är våra nattliga riddare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar