Visar inlägg med etikett funderingar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett funderingar. Visa alla inlägg
fredag 31 oktober 2014
För 33 år sedan
Idag för 33 år sedan förlovade jag mig med min man. Det var en gråmulen, småregnig dag men på oss lyste solen. Vi hade bestämt dagen i förväg, handlat ringar och beställt annons i tidningarna som våra föräldrar prenumererade på, men inte sagt något till dem. Den enda som visste något i förväg var min närmaste granne och kollega. Det var ganska grymt att inte nämna det för föräldrarna som faktiskt blev ganska chockade. Då tyckte jag att det var väldigt konstigt, men idag förstår jag precis. Förlovning innan man fyller 18 är ganska tidigt och jag hade nog reagerat precis likadant. Man är så tvärsäker på att man vet allt om livet när man är så ung och det är så lite man vet. Men i vårt fall måste vi ha gjort något rätt eftersom vi fortfarande håller ihop så här många år senare :-) Så hurra för oss med en vacker blomma på köksbordet!
tisdag 30 september 2014
Hösten 2014
Nu får min paus vara över. Jag bara jobbar och jobbar hela tiden vilket gör att jag inte tar mig tid att reflektera över det som händer från dag till dag. Nu är det dags att ändra på det och jag hoppas återkomma med betydligt jämnare mellanrum än jag gjort det senaste året.
Dagens fundering: Varför försöker jag alltid göra så mycket som möjligt innan jag åker till jobbet på morgonen?
Min morgonrutin är späckad. Går upp vid 05.30, duschar, äter frukost och läser tidningen. Vid frukostbordet har jag sällskap av Lufsen, vår långhåriga katt, som passar på att krypa upp i mitt knä och bli lite ompysslad. När frukosten är klar vid ca 06.30 så vattnar jag blommor, tömmer diskmaskinen, planerar middagen (inför kvällen), hänger upp tvätt (ibland), och sköter min medicinering. Det kan bli en del andra sysslor som också ska trängas in på den halvtimme jag har till mitt förfogande innan jag bör köra hemifrån. Jag är förvisso extrem morgonmänniska, men det hade räckt att utföra någon av alla momenten och därmed tagit det betydligt lugnare för tvätt och disk springer knappast iväg någonstans över dagen utan väntar snällt på att jag ska komma hem igen. Kanske är det att jag vill ta det lugnt när jag kommer hem på kvällen, eftersom jag inte så ofta vet i förväg när det blir.
Tål att funderas på...
Dagens fundering: Varför försöker jag alltid göra så mycket som möjligt innan jag åker till jobbet på morgonen?
Min morgonrutin är späckad. Går upp vid 05.30, duschar, äter frukost och läser tidningen. Vid frukostbordet har jag sällskap av Lufsen, vår långhåriga katt, som passar på att krypa upp i mitt knä och bli lite ompysslad. När frukosten är klar vid ca 06.30 så vattnar jag blommor, tömmer diskmaskinen, planerar middagen (inför kvällen), hänger upp tvätt (ibland), och sköter min medicinering. Det kan bli en del andra sysslor som också ska trängas in på den halvtimme jag har till mitt förfogande innan jag bör köra hemifrån. Jag är förvisso extrem morgonmänniska, men det hade räckt att utföra någon av alla momenten och därmed tagit det betydligt lugnare för tvätt och disk springer knappast iväg någonstans över dagen utan väntar snällt på att jag ska komma hem igen. Kanske är det att jag vill ta det lugnt när jag kommer hem på kvällen, eftersom jag inte så ofta vet i förväg när det blir.
Tål att funderas på...
måndag 15 oktober 2012
Spännande moln
När jag körde hemåt ikväll - ja för det hade hunnit bli ganska mörkt när jag handlat mat efter jobbet - så sprack molntäcket upp i märkliga sjok. Långa ljusgula revor öppnade sig mellan de regntunga svarta molnen och gav ett nästan magiskt intryck. Jag tyckte mig ha sett något liknande i ett annat sammanhang och när jag svängde in på min infart så kom jag att tänka på takmålningarna i kyrkan där jag växte upp. Där finns någon målning där himlen liksom öppnar sig men jag är osäker på om det är Jesu uppståndelse eller om det är någon annan berättelse som ligger bakom. En sån där upplevelse som känns lite religiös och så har man förebilden i en kyrka. Svartrå kyrka var en del av min barndom. Där är både jag och en av mina "pågar" döpta och det var dit man följde med pappa när han var kyrkvärd. Kör man till Hallands inland för att besöka ett visst, icke namngivet varuhus så passerar man inte så långt därifrån.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)