Höst i trädgården

En härlig trädgårdssöndag är till ända. Ca 15 grader varmt och en lätt vind torkade ett par maskiner tvätt medan jag städade i trädgården. Vissna bönor och ärtor är nedklippta, frusna tomatplantor likaså, polkabetorna och sommarmorötterna är upplockade, vitlöken planterad, både röd och gul lök är upphängd i källaren och smultronen är fortfarande söta. Det blev också plantering av tulpaner, krokus, kejsarkrona, pärlhyacinter och allium. Dags att se fram mot våren.

Söderåsens nationalpark i Skäralid

Idag var det höstutflykt inplanerad. Först en runda till Höstglöden i Perstorp, som är en mässa arrangerad av SV. Massor av konsthantverk och andra trevligheter. Min man köpte ett vackert silverhjärta till mig och konstaterade att det nog var det första halsband han någonsin givit mig :-)

Vi åt lunch på Skäralids restaurang och sedan skulle vi gå en runda. Jag har en väldigt ond höft, som förmodligen är väldigt sliten, och jag har varit extremt försiktig ett par månader och bara använt motionscykel. Men dags för ordentligt test. Klättring uppför första brantens flera hundra trappsteg och sedan fortsatte vi upp till Kopparhatten. Så långt ok men nerför var mycket jobbigt och gjorde ont. Har man kommit halvvägs är det bara att fortsätta och den fantastiska naturen hjälpte mig på traven. Några bilder från ovan, men inte från dalgången idag eftersom det regnade och var ganska mörkt i ravinen - fast magiskt ändå. Håll tillgodo.

Tyngder

Att kämpa väl är en sak, men ibland måste man vinna någon fight. De senaste veckorna har varit så fullspäckade med allt och många bitar är tunga. Är sliten och trött och om man är sliten och trött så blir man sliten och trött - lite av att fastna i ett ekorrhjul.

Vilken tur att hösten är vacker och att det finns hopp lite här och där. Tyngderna måste lätta och problemen måste lösas så att det ljusnar vid horisonten för både mig och mina medarbetare. Jag har en vision och det får vara ledstjärnan ett tag framöver. Den vill jag inte tappa för då tror jag inte orken räcker till. Trodde aldrig att jag någonsin skulle jobba så här mycket och ändå inte hinna med det som är viktigt. Människor är viktiga och vi jobbar med och för människor - alltså är vi viktiga och gör skillnad.

Det är helg och lite tid för återhämtning. Inte så mycket jobb denna helgen utan ta vara på möjligheten till lugn, naturen och någon upplevelse. Ja, må vi leva...