Sicken vecka

Nu är den tuffaste veckan över. Det har varit väldigt många saker och lite sovande på en och samma vecka. Efter en tuff start med ekonomi-nätverksmöte i Stockholm på måndagen (16 tim från avresa till hemkomst) ökar takten med budgetarbete hela tisdagen, styrelsemöte i personalklubben på onsdagen, mera budget och sen avslutar vi veckan med en hel fredag i Stockholm ( återigen 16 timmarsdag). Sen lägger vi till att jag fyllt år vilket innebär lite planering och gäster och sen måste jag plugga för att kunna lämna in första inlämningsuppgiften nästa vecka. Yes, yes, yes!!!

Lärdomarna de senaste dagarna har varit väldigt många. Det har funnits härliga, nyttiga diskussioner om nutida och framtida problem, det har funnits kontakter med nya och gamla bekanta, det har funnits en massa nya intryck om ekonomi, marknadsföring, förbundskansli, personalfrågor och inte minst om mej själv. Men också ett helt nytt perspektiv på CRM där omgivningen ser detta som en helt teknisk fråga, men enligt samtlig litteratur är det ett helt management-perspektiv med kunden helt i centrum. Det finns mycket att lära bland ett helt gäng självutnämnda experter.

Idag har varit en glad och härlig dag. Närmsta familjen runt omkring mej, utom Magnus som jobbar, mor och far, syskon med familjer och framför allt fem glada syskonbarn som stojade och stimmade med kurragömma, snottra-lek och allt möjligt annat. Kvällen är lugn med datorn i soffhörnan.

Budget

Då närmar den sig slutfasen - budgeten för verksamhetsår 2010. Just nu inne i en korrigeringsfas av grundbudgeten som bygger på alla samlade kalkyler för både verksamhet, bidrag, löner mm, mm. Det är lika spännande varje år att försöka få siffrorna på plats - och nu låter jag som en riktigt äkta ekonominörd, jag vet! Är fullt medveten om att en budget inte fyller de flesta människors behov av spänning i vardagen.

Igår var jag i Stockholm (igen) på Ekonomi-nätverksträff. Kändes verkligen vettigt och dagordningen innehöll både nutid och framtid, små som stora frågor. Oron finns i allra högsta grad när det gäller hur en framtida momsbeläggning av vår verksamhet och våra lokaler kommer att påverka möjligheten att nå ut till de människor som finns inom vårt uppdragsområde.

I morgon är det styrelsemöte i fackklubben och det finns många viktiga frågor att hantera. Det har varit ett i allra högsta grad oroligt år inom organisationen och jag hoppas verkligen att nästa blir lite lugnare. Vi kommer att få besök från fackets samorganisation inom SV och det är välkommet att få diskutera en del frågor som rör gemensamma problem.

Trevligt besök

Ibland blir inte dagen som planerat. I morse fick jag kopia på ett mail som berättade att SV Malmö skulle få besök av Runo, som är verksamhetschef på SV Nord. Eftersom chefen fortfarande är sjuk och jag känner Runo sen tidigare, välkomnade jag honom till Malmö. Vilken trevlig förmiddag det blev, med massor av SV-prat, familjeprat och en del gemensamma minnen. Alla som fanns på plats tyckte det blev ett trevligt avbrott mitt i studieprogramsplanerande, verksamhetsplaner och budgetsiffror.

Tack och lov har vädret varit mycket bättre idag. Thomas har semester ett par dagar och har idag besökt sin mor. Och jag lyckades komma iväg från jobbet i tid - trots IT-support.

I stormens öga

Tänk vad det är skönt med tak över huvudet. När stormen rasar som värst är man fullt medveten om sin egen litenhet och hur skönt det är att kura ihop sig i soffan med en sovande katt vid fötterna.

Det blev en lite annorlunda hemfärd, skulle man lugnt kunna säga. Jag var inte helt medveten om hur mycket det blåste förrän jag blev upplyst per telefon av en person som befinner sig mitt i Västra Götaland att jag nog borde åka hem medan det går. Om jag ändå hade lyssnat till det rådet istället för att hänga mej kvar ytterligare en timme. Det blev en hemresa som var ganska ryckig och besvärlig när vinden ryckte och slet i bussen. När vi hade passerat större delen av Lommabukten på väg in mot Bjärred låg det ett ganska rejält träd över vägen. Busschauffören hade nog lite panik efter att ha lastat en rullstol på denna gamla omoderna, höga buss i Lomma, så när en Bjärredbo föreslog att hon skulle vända bussen på en mycket smal infart till ett bostadshus så tog det stopp. Bussen hamnade utanför vägen på en lerig åker och ju mer chauffören försökte komma loss, desto djupare satt vi i leran och de flera decimeter djupa hjulspåren fylldes snabbt med vatten. Efter en timme kom en ersättningsbuss från Malmö och efter ytterligare några turer hade trädet tagits bort från vägen och det gick att komma hem.

Trots allt så blev ingen skadad varken av träd eller slirande buss, men visst var det skönt att komma hem helskinnad. Det är väl bara mina stövlar som inte kommer att bli sig riktigt lika efter att ha burit rullstol genom dypölarna.

Efter en trevlig kväll

Kom hem för två timmar sedan efter en heldag på jobbet och en trevlig avslutande After-work. Vi har pratat ganska länge om att ta en kväll på Lilla Torg och äntligen verkade allt fungera. Tyvärr backade flera ut i sista stund, men för oss som verkligen gick dit blev det en trevlig stund. Vår tidigare kollega Lill och hennes syster Eva var med och i deras sällskap blir det inte ett dugg tråkigt. Det är nära till skratt och när Lill berättade om undervisande tenorer i Italien så är det härligt att lyssna.

De sista dagarna har varit överlastade med aktiviteter varav en hel del trevliga. Vi har fått hem pellets som förhoppningsvis räcker till slutet av januari, vi har handlat vinterskor till Thomas och jacka till mej, varit kattvakter över helgen och dessutom hunnit med att fira lite fars dag. Igår gick hela eftermiddagen åt för ett fackligt uppdrag och det kommer att bli ytterligare ärenden denna veckan. Konstigt hur så många saker som dyker upp på en gång.

Engagemang

Varför är det så svårt att låta bli att engagera sig? Efter förra valet hade jag bestämt mej för att ha en mycket undanskymd roll inom politiken i framtiden, men nu när det börjar närma sig nytt valår så kliar det lite i fingrarna. Kanske beror det på att man får inspiration av att prata med nya människor som för in en ny syn och nya idéer i en tidigare rätt så stagnerad tankevärld. Kanske beror det på att man faktiskt bryr sig väldigt mycket om vissa frågor.

I kväll var det förnomineringsmöte till kommunvalet i Landskrona och Centerpartiet kommer att få ihop någon form av lista. Det är lite spännande att märka att man faktiskt vill göra nåt och inte bara att man känner sig tvungen. Vi kunde ganska snabbt konstatera att alla partier som idag har något att säga till om i kommunpolitiken i Landskrona jobbar väldigt mycket för själva huvudorten och att det inte finns något politiskt parti som pratar om byar och landsbygd runt omkring. Där finns säkert många frågor att lyfta som rör kommunikationer, skolor, samlingslokaler mm. Det behövs ett Centerparti i Landskrona kommun.