Riktig vinter

Det snöar idag igen - jättemycket. Lägger man sedan till en rätt kraftig ostvind med några minusgrader så har man en riktigt jobbig skånsk vinterdag. Många yngre verkar helt tagna på sängen av detta väder här i Skåne, men det är inte så konstigt eftersom de aldrig har upplevt det tidigare. Det är mer än tjugo år sedan det var en så lång period av vinter och det var visst ändå längre sedan det var så här kallt mer än ett par veckor åt gången. På busshållplatsen i fredags stod en tjej i 16-17 årsåldern klädd i genomvåta tyg-sneakers och tunna leggings. Hon pratade med någon föräldra-aktig i mobilen om behovet att skaffa ett par stövlar, vilket inte föräldra-typen verkade tycka vara nödvändigt och då fäller flickebarnet följande kommentar "jo men nu behöver jag ett par stövlar och vadå inte använt förra året - då behövde jag ju dom inte". Jag kan bara hålla med om att hon verkligen behövde dem nu för hon höll på att frysa sig helt fördärvad. Hoppas föräldra-typen i telefon gav vika.

Trevlig avslutning på en jobbig dag

Jag skulle bara smita in och handla några grejer och lite mat på Center Syd. Om jag åker tidigare från jobbet så hinner jag innan fredagshetsen börjar - TRODDE JAG!!! Det var ganska många fler än jag som fått exakt samma idé samtidigt... första lönen efter jul.... 32 nr före på Kjell & company!!! Sen skulle jag snabbt gena över parkeringen för att möta maken på Willys - vadå gena över parkeringen - det fanns en jättehög snövall mellan parkeringen och trottoaren. Tydligen hade det varit ganska mycket snödrivor där i onsdags och när dessa plogades bort blev det snövallar överallt.

Nåväl, promenerade snällt runt snövallarna och in på Willys där det gällde att snabba sig innan alla andra som var på väg runt i affären hann fram till kassorna. Kom hem till sist i alla fall.

I kväll har vi firat Ninas födelsedag i deras lilla mysiga hus. Jättegod tårta, trevligt prat och så fick vi titta på alla bröllopsbilderna. Nu sitter jag och lyssnar på hur vinden viner runt huset och ser snön yra mot gatlyktan utanför. Skönt att vara inne i värmen!

Varm ärtsoppa en vacker dag

Det må ha varit hur hemskt som helst med snöstormen igår, men idag var allting så otroligt vackert. Snön kom inte bara från sidan utan rätt mycket uppifrån också eftersom hela världen var vackert, glittrigt vit idag. Åkte bussen till Malmö idag (tågen funkade sådär efter snön) och vägen utmed Lommabukten var hisnande. Isen har vuxit ut en rätt bra bit i Öresund och är nu snötäckt hela vägen. Blått gryningsljus med en orange sol vid horisonten, gnistrande vit snö och is och så avslutades det hela med mörkt vatten.

Idag blev det utelunch och vi hamnade på Bröderna M. Ärtsoppa och pannkakor med vaniljgrädde, lät helt okej och man tror man vet vad man får på tallriken. Men detta var en överaskning :) Jag har aldrig någonsin ätit en sån fantastisk och annorlunda ärtsoppa. Inget ärtmos utan hela, fina, genomkokta ärtor i en örtkryddad buljong med massor av både kokt och rökt fläskkött, purjolök och morötter och smaken var bara så bra!!! Kul med överaskande klassiker.

Lyx för kalla händer

Idag har jag shoppat - ett par alldeles för dyra vantar (verkligen). Men det var bara att erkänna sig besegrad efter att ha stuckit händerna i dem. Jag provade flera par för att hitta något lite billigare alternativ, men det var kört. Så det blev ett par tumvantar i skinn med ett tjockt härligt fleace-foder inuti.

Orsaken till köpet är att jag frös lite för mycket i morse. Mina ett år gamla, tjocka, mockahandskar har blivit lite slitna efter flitigt användande och i dag lyckades jag få frost i fingrarna - ni vet sånt där som först bränner och värker hela dagen för att sedan gå över i ett hysteriskt kliande och fjällande skinn mot kvällen. Då bestämde jag att jag var värd ett par nya vantar - så de så :)

Fast i morgon ska jag inte stå och vänta en halvtimme i Häljarp. Eftersom noterna i årsredovisningen blev klara idag tänker jag fira genom att åka lite senare i morgon med Malmöbussen. Den tar en bit över en timme, men man sitter inne i värmen hela tiden.

Att minnas

Idag har jag skrivit en berättelse om något jag nästan aldrig berättar för någon. Våra svåra år när hela vår världsbild kraschade. Det är för en viktig sak och jag tänkte att det värsta ligger ändå en bit tillbaka, men ändå känner man hur paniken och desperationen kändes just då. Kanske är det bra rent terapeutiskt att skriva av sig, men jag börjar undra om det alltid är så. Jag kunde inte skriva så mycket om det året just då, vad jag än skrev så kändes det fel. Det är faktiskt skönast när man inte behöver tänka på det utan bara leva vidare så gott det går. Tiden läker alla sår säger man - och tänk att jag tror det är rätt i vissa fall åtminstone.

Ett annat och mycket mera positivt minne kom upp i kväll när vi satt och åt middag med vår kära svärdotter. Det finns en "babykorg" i familjen. En härlig, lagom stor rottingkorg på en ställning med hjul vilket gör att man kan dra den med sig genom rummen. Jag själv sov i den som nyfödd, mina barn och syskonbarn har sovit i den och nu kanske mitt lilla barnbarn ska sova i samma korg. Den kläs om för ett nytt litet barn så att tyget ligger i mjuka veck både ut- och invändigt och formar en liten ombonad koja för det lilla barnet.
Det vackraste man har måste ligga vackert!

Mycket sliten

Idag känns det som jag blivit överkörd av en ångvält eller något lika tungt. Fast det beror nog på en mycket krävande vecka och då är väl ångvälten snarare psykisk än fysisk. Får bli en del smågrejer idag, som att ta undan julljusstakar och stjärnor som inte har hunnits med tidigare. Tomtar och julsaker blev bortplockade före bröllopet men sedan räckte inte tiden till mera just då. Denna veckan har gått åt till bland annat förberedelse för sotning. Vi hade en brandsyn i höstas där vi fick påpekande om att dörren till pannrummet inte var tillräckligt brandsäker och att takstegen måste bytas ut. Då tyckte vi att det var gott om tid innan sotaren skulle komma. Så går tiden och helt plötsligt är det bara en vecka kvar - lite panik - men nu är det fixat och det var en mycket nöjd sotare här igår.

Under fredagseftermiddagen var det en rätt tung facklig förhandling, som tyvärr inte ledde fram till något i första ledet utan skall återupptas. Alltid jobbigt med människor i kläm.

Bokslutet närmar sig

Det känns som jag missat något, men ändå inte. Förra året gjordes bokslutsarbetet under stor vånda och inga siffror ville stämma överens. I år bara ramlar allting på plats - hur snällt som helst - och inte ens skattekontot ställde till några oöverstigliga hinder. Kan möjligen bero på att jag och vår duktiga ekonomiassistent numera är ganska samkörda och möjligen också att lösningen på förra årets problem har skapat nya, bättre rutiner. Nu väntar vi bara och ser om det dyker upp några överraskningar och framför allt på årsbeskedet från banken som har en förmåga att dra ut på tiden varje år.

Kan det verkligen vara sant? Går det att få ihop ett bokslut utan bokslutsvånda?

Vilken vinter

Det snöar i Saxtorp igen. Efter att varit utan riktig vinter i många år så får vi vad vi tål. Men det är faktiskt en riktigt vacker vinter där snön ramlar ner och lägger sig stilla. På detta viset går det att skotta undan och lägga små trevliga snöhögar utmed infarten. Här har vi inte haft några stora snödrev som det var på söderslätt och Österlen. Härligt också att den nya pelletsen vi började värma med i höstas är så bra.

Vad kan man mera önska en skånevinter än stillaliggande vit snö och ett gott och varmt hus :)

Lite mera bröllop

Så är det då dagen efter bröllopet och det finns en Nina Linde i familjen. Har fått äran att vara med på presentöppningen med efterföljande kaffe och prat om gårdagen. Det är ett lyckligt men trött brudpar som satt uppkrupna i soffan med en lika trött katt mellan sej.

Bifogar lite bilder som är tagna av en mycket darrig, rörd mamma. Bättre bilder togs säkert av bröllopsfotografen, men dessa får duga som minnen så länge.

I Saxtorps kyrka - Magnus och Nina 16 januari 2010.
Brudgummen döptes i samma kyrka för snart 27 år sedan.

Middag på Karlsbergsgården
Härligt trivsamt, varmt och mysigt.

Tårtan - vacker, god men något svår att skära.

Bröllopsdagen

Finklänningen har bytts ut mot mjukare kläder och sminket är borttvättat. T har givit sig iväg till Getinge för att skjutsa hem farmor. Sitter i soffhörnan och tänker tillbaka på denna fantastiska dag - jag har faktiskt blivit officiell svärmor idag :)

Magnus och Nina var så fina, men bildbevisen får komma imorgon för jag orkar inte starta den andra datorn och tömma kameran idag. Känslan att se dem i kyrkan så trygga med varandra var mycket större än jag någonsin kunnat ana - det går inte att förbereda sig utan det bara hugger tag i en. Jag fick äran att hjälpa dem klä sig, men det blev ändå så stort, så stort.

Efteråt var vi på Karlsbergsgården utanför Billeberga - ett fantastiskt ställe i form av en ombyggd stallänga som värmdes upp av en enorm, glödhet gjutjärnskamin mitt i rummet. Maten var fantastisk, ljudnivån hög, tårtan både god och vacker, och inte minst - det fanns en hel byrå med leksaker som uppskattades mycket av mina syskonbarn.

Såna här dagar får man inte så många i livet och det viktigaste av allt var att Magnus och Nina ville ha ett trivsamt bröllop och det tyckte jag att det blev. En härlig samling glada människor ur deras olika sammanhang som pratade väldigt mycket med varandra.

Oj vad stolt och glad jag är :)

Ett litet aber

Tycker allting rullat på väldigt bra inför lördagen - nästan för bra. Men så hände det ändå något som måste fixas illa kvickt. Har tjatat på maken att han skulle prova den nyinköpta skjortan, men det har liksom inte blivit av och han vet ju vilken storlek han har.

Så skulle jag då vara snäll, så här en dag i förväg, och packa upp, stryka och hänga snygga skjortan. Och... DEN ÄR FELMÄRKT på förpackningen. Tyckte den såg lite ynklig ut och kollar i nacken och där står det inte 41-42 utan 35-36!!! Och dessutom jobbar han till åtta ikväll!!! Så det får bli akut skjortjakt imorgon förmiddag när farmor ändå ska hämtas vid tåget. Och jag har inte sagt "vad var det jag sa" en enda gång - ännu :)

Bitar på plats

Ytterligare en familjemedlem har kläder till bröllopet. Har varit på Center syd med yngste sonen idag för att om möjligt hitta en kostym till honom. Han har alltid vägrat att använda detta plagg tidigare, men till brorsans bröllop får man ju offra sig. Jag tänkte följa med som buffert och smakråd så att inte hans stackars sambo skulle behöva ta hand om all frustration. Men allt gick över förväntan när första kostymen satt som en smäck - det var bara det att dragkedjan gick sönder. Enda byxparet i rätt storlek - ve och förbannelse. Men en rådig expedit lovade att affären skulle lämna byxorna till skräddare och vi ska kunna hämta dem på fredag - Kanon! Byxorna var en aning för långa så då tänkte jag att man kan väl få lagt upp dem samtidigt - till en rimlig kostnad givetvis. Visst det gick hon med på och allt blir väl förhoppningsvis frid och fröjd i ny kostym, vit skjorta, blå slips och välputsade skor.

Själv jagar jag förtvivlat en snygg sjal att ha med på lördag, för min klänning är i silke och det kan bli alldeles hemskt kallt om axlar och nacke. Det finns många snygga sjalar, men ingen som håller måttet som värmande. Fortsätter leta.

Fredagskväll

Det är en sån där kväll, ni vet en sån när man inte kan låta bli att titta på ute-termometern och tycka att det är gott med tak över huvudet. Just nu är det 14 minusgrader i Saxtorp och det tycker jag är tillräckligt. Lägger man till närheten till havet med hög luftfuktighet och att det börjat blåsa så kan man hålla sig för skratt. Pratade med Magnus som försöker köra godståg i Mellersta Norrland med fastfrusna vagnkoppel, frusna bromsar, hjulplattor och stela djupfrysta byxor i den djupa snön och helt plötsligt är det inte fullt så besvärligt här på våra sydliga breddgrader. Det var visst 32 minusgrader där han befann sig vid halvåtta-tiden ikväll.

Katten vill gå ut, men det är så kallt om tassarna med all snön så han börjar skaka på tassarna när man öppnar dörren - innan han går ut. Hans "sociala runda" tar en dryg timme större delen av året men nu klarar han av den på tio minuter och jamar dessutom högt så att man ska höra att han är på väg in.

Stora B-dagen närmar sig och jag hade turen att få en tid hos frissan på fredag. Trodde inte jag skulle behöva gå dit, men vintermössans förbannelse tycks ha lagt sig över det som skulle vara min frisyr så lite hjälp är på sin plats.

Kallt ute

Jag är i någon sorts iskallt tillstånd. Har varit frusen hela dan och sen tror man att det ska vara varmt och skönt i bussen på vägen hem - icke sa nicke. Varje gång någon ska gå av bussen kommer vinterkylan in genom dörren. Det hinner sen inte bli varmt innan nästa person ska gå av och det blir bara kallare och kallare och kallare. Nu ska jag egentligen ta en dusch, men bara tanken på att ta av ylletröjan - brrrr.

Julfirandet i efterhand

Glömde nästan bort att jag lovat bilder på världens lyckligaste julfirare. Här är han - Missen!!!

Va, har tomten redan varit här???

Åh så härligt det är med alla paket man får!!!!

Det är jobbigt med julfirande.

Obs - det fanns flera glada julfirare hos oss men Misse var gladast av dem alla.

Kallt hela tiden

Igår sa dom på något radioprogram att ozon-skiktet inte hade varit så tjockt över Skandinavien på väldigt många år. Kan det ha varit Köpenhamns-konferensen som trots allt gjorde lite nytta :) Det är trots allt en viss tjusning med riktig vinter. En sån där kyla som gör kinderna riktigt röda och fingrarna lite stela och kalla - för det är ju så skönt att tina upp igen. I höstas föll jag för ett par riktigt tjocka mockastövlar med pälsfoder, men kände mej nästan som en idiot när jag kom hem från affären. "Hur kan man va så korkad - så kallt blir det inte i vinter". Men det kan ha varit mitt bästa köp på många år för jag fryser inte om fötterna när jag väntar på bussar och tåg.