Buskörning

Jag har varit ute på lite buskörning. Yngste sonen har gjort uppehåll med sitt körkort eftersom lämpet gick ut och att han fick ett heltidsjobb. Nu har han fått nytt lämp och bokat körlektioner, men vi har inte fått tid för den obligatoriska handledarutbildningen förrän om ett par veckor. Eftersom han var orolig för att ha tappat alla kunskaper gjorde vi en liten fuling idag. Parkeringen vid Lill-Olas var tom så vi passade på att övningsköra lite där och det gick hur bra som helst. Har man en gång lärt sig grunderna sitter det i ryggraden. Egentligen tror jag inte att vi kommer att behöva någon handledarutbildning för honom eftersom det inte kan behövas så mycket innan han är klar för uppkörning, men det är väl lika bra. Passar på att gå med Jasmine också så kan jag övningsköra med henne om det behövs. Snart är dom bilburna och mera självständiga båda två.

Blöt snö

Regnet har kommit tillbaka med en liten föraning om våren. Senast det regnade var i mitten av december och för att vara i Skåne är det smått unikt. Småfåglarna trodde verkligen på våren idag, men jag vågar inte göra det ännu. Alla fåglar har haft en tuff vinter och dammen i Slottsparken är frusen sånär som en slinga med cirkulerande vatten. Varje dag är det trängsel utmed iskanterna för alla tusentals fåglar som vill ta sig en simtur. Vi mötte herr och fru Gås på senaste lunchpromenaden.





Och så sitter de bara där - alla hägrarna. En dag räknade vi till 21 stycken, men häromdagen var de bara tolv och bara en som ville vara med på bild. Visst är den snygg!!!

Resedokumentär

Saxtorp kl 6.50

Lommabukten från bussfönstret, kl 7.35

Amiralsgatan, Malmö, kl 8.15

Raoul Wallenbergs Park, Malmö, kl 8.20

Grynbodgatan, Malmö, kl 8.30

Idag har jag haft kameran i handen hela vägen till jobbet. Även om man är trött på snön nu, så kommer det ju dagar när man vill minnas - med eller utan rysning. Tog första fotot direkt när jag kommit utanför dörren och sen fortsatte jag med jämna mellanrum ända fram till jobbet. Enda problemet var att försöka fånga bilder genom bussfönstret i lite för dåligt ljus, men en blev lyckad i alla fall och det är bilden på Lommabukten. Om ett par månader ska jag ta bilder på samma ställen och jag hoppas verkligen att det ser lite annorlunda ut då :)

Lite av varje

En ganska vanlig lördagkväll i februari. Dagen inleddes med frukost och melodikryss för att sedan övergå i att hjälpa yngste sonen få igång den nyinköpta bänkdiskmaskinen. Lite olika sorters shopping på Center Syd innan det blev fika vid köksbordet. Ikväll har Nina varit här och tittat på melodifestivalen. Det är rätt skönt med en hel rad av enkla, glada och trevliga grejer en ledig dag.

Den gångna veckan har varit fruktansvärt jobbig och rent psykiskt knäckande. En lång rad av små och stora strider har radats upp efter varandra och även om jag är väldigt tålig så har krafterna tagit slut. Gäller att jag passar mej så jag inte går in i väggen igen, för det känns farligt nära. Nästa vecka får absolut inte bli så jobbig och jag har redan sett till så att det finns plats att avsluta lite saker - inte bara ösa på. I morgon ska jag ta mej tid att göra något bara för min egen skull.

Jobbigt

Jag tycker det är jättejobbigt när människor kommer i kläm och får sota för andras misstag. Det finns nog inget som får mej att bli så upprörd som det. Men sitter man vid ett förhandlingsbord får man absolut inte bli arg för det leder inte någon vart över huvud taget.

Den mest effektiva kommentaren i en förhandling brukar vara att inte säga någonting alls. Tystnaden betyder att man inte ger någon respons på föregående talare och det finns inget bättre sätt att visa motstånd. Motparten som förväntat ett snabbt svar och inte får något svar alls blir otroligt frustrerad. Många kvinnor ger en omedveten respons på motpartens påståenden eller frågor genom att bara humma eller nicka. Är det en medfödd grej eller tränas vi in i detta???
Det kräver träning att lära sig av med vanan, för ja, jag måste erkänna att även jag är en inbiten hummare och att det tagit många år att lära sig att inte alltid göra så.

Dessa tåg i dessa tider

Det är spännande att ta sig till jobbet i vinter. Åkte hemifrån 6.10 i morse och ska sen vänta ca 25 min i Häljarp innan Malmö-tåget kommer. Men eftersom tågen går varje halvtimme och föregående tåg var sent, åkte jag från Häljarp 15 min tidigare än vanligt. Men eftersom det inte var mitt vanliga Malmö-tåg utan ett som vänder i Lund blev det ett byte på vägen. En trevlig tågvärd upplyste om att det skulle avgå ett tåg till Malmö från spår 1 i Lund 6.57, så det var bara att knalla över bangården till rätt perrong. Men väl där upptäckte jag att detta tåg var försenat och beräknades avgå 7.10. En snabb koll visade att det inte fanns något annat alternativ så det blev till att vänta. 7.15 kom detta tåg in och rullade snabbt vidare trots att flera hundra personer klev på. När vi stannade på Malmö C var klockan 7.34, vilket är 9 minuter efter den tid när mitt "vanliga" tåg skulle varit inne. Som det kan bli :) En tröst i eländet var att om jag väntat in min vanliga avgång hade jag blivit ännu senare, så slutet gott allting gott.

Äldste sonen har idag åkt norrut för sin jobbvecka. Han åkte med samma buss som jag i morse, men hade en betydligt längre resa framför sig eftersom han skulle börja jobba i Östersund. Hoppas han hade lite bättre tur med tågbyten.

Värme :)

En varm dag idag... Ute tog temperaturen ett litet skutt över nollan några timmar och småfåglarna började tro på våren. Så härligt med fågelkvitter på alla hjärtans dag. T har jobbat hela dagen och jag har också hållit igång. Det blir ett antal sena kvällar veckan som kommer och då är det skönt att ha allting tvättat och lite färdiglagad mat i kylen. Lite småstädning, lite papperssorterande, lite tidningsläsande, lite beskärning av äppelträd. Upptäckte dock att jag lånat ut min bästa sekatör till yngste sonen när han skulle slänga ut julgranen, så det blir till att hämta hem den igen om mina armar ska överleva de närmaste veckorna. Det blev också en skogspromenad och min "lilla runda" på drygt 4 km känns ganska lång när man går i snö och på is.

Igår hade jag förmånen att slippa allt matlagande. Eftermiddagsfika blev det i Landskrona hos yngste sonen med sambo, och middag blev det hos äldste sonen med fru. Riktigt trevligt att få dyka in hos dem. För det mesta är det samling hos oss och då är det trevligt med omväxling.

Mitt lata jag

Just nu har jag bestämt mej för att vara lite lat. Men bara lite. I denna bistra Skåne-vinter drogs "min" buss in och det är inte helt skoj att åka en halvtimme tidigare för att stå och frysa. Under två veckor har jag åkt senare till jobbet och passat på att ta ut lite komp. Det tar emot, men jag ska unna mej detta. Har alltid varit en morgonmänniska och alltid först på jobbet, så det känns en aning underligt att vara en av de sista som dyker upp. Ska försöka hålla ut hela veckan för det är nog nyttigt att bryta mönster samtidigt som jag får ner komptimmarna till en något mera rimlig nivå.

Dagens plan

Lördag förmiddag och jag har svårt att sitta stilla. Varje vecka behöver jag lördagen för att gå ner i varv, men ofta blir det en massa planering och måsten istället. Idag ska vi veckohandla, köra tvättmaskinen, tvätta bilen (för det har utlovats 0-gradigt mitt på dan), mata fåglarna, ta en långpromenad, titta på melodifestivalen.... Helst skulle jag vilja skippa allt utom de tre sista punkterna - då hade det varit en fantastisk dag.

Jag gillar att mata fåglar och min personliga favorit är koltrasten. Kaxigt tuff och med världens bästa koll på omgivningen protesterar han högljutt om jag har mage att gå ut på altanen utan att ha ett äpple i handen. Långpromenader är härliga för man tar inga måsten med sig ut i skogen. Melodifestivalen - ja varför inte? Jag gillar musik och det finns alltid något som retar mej men också något som gör mej glad med det programmet.

IT-tant eller IT-nörd

Har funderat rätt mycket på fördomar - speciellt när det handlar om IT. Har pratat rätt mycket med olika företag senaste halvåret om telefonlösningar, programvaror och andra trevliga små teknikprylar. I de allra flesta fall så har jag gjort en förfrågan angående något som jobbet behöver och då lämnar man ju ganska ofta namn och kontaktuppgifter för att bli just kontaktad. De allra flesta försäljare gör då sin hemläxa ordentligt och kollar upp vem man är, var man jobbar och framför allt hur gammal man är och då händer det underliga saker. Beroende på vilka uppgifter dessa grabbar, för det är faktiskt nästan alltid grabbar, fått fram bemöts man ur det ena eller andra perspektivet och ibland vänder det när de upptäcker att deras fördomar inte funkar.

Försäljare A har hittat uppgifterna medelålders, anställd på studieförbund och bor på landet. Är väldigt artig och trevlig vid telefonsamtalet och nämner inte något om tekniska detaljer utan använder ord som prisvärt, "bara att sätta i sladden och trycka på knappen", "vill du att jag ska skicka information så att du kan diskutera det med någon annan", och tar för givet att termer som megabyte och processorkapacitet är helt omöjliga att använda. Försöker jag fråga mera blir tonen väldigt mycket "lilla vän" och allmänt nedlåtande. Här är man stämplad som IT-tant på grund av ålder och bakgrund.

Försäljare B har hittat uppgifterna om systemvetenskap på universitet, IT-ansvarig och ekonomiansvarig. Är lätt raljant och väldigt kompisaktig i tonen. Tar för givet att det bara är allra senaste och dyraste tekniken som är av intresse och vägrar att diskutera något annat. Svänger sig med så mycket förkortningar att det fullkomligt ringer i öronen efter ett tag och det är helt omöjligt att komma ihåg en tredjedel. Argument om att jag inte är intresserad av en konferensanläggning för 200 000 utan en fastinstallation av en projektor för en ganska mycket mindre summa biter inte över huvud taget. Här är man stämplad som IT-nörd på grund av en titel och utbildning.

Försäljare C har läst på lite bättre men fördomarna om kvinnor i en viss ålder sitter rätt hårt. Vi börjar på tant-stadiet men någonstans på vägen kommer försäljaren på att hans fördomar inte funkar fullt ut. Öser då med allt möjligt i en hiskelig blandning för att dölja det tidigare misstaget, men det leder liksom inte framåt för även denne grabb glömmer att lyssna. Här får man plötsligt två stämplar på en gång - både IT-tant och IT-nörd.

Tack och lov finns det undantag som faktiskt ser bakom alla stämplar och ställer konstruktiva frågor. Men jag känner ofta att jag på något sätt inte stämmer in på folks fördomar - ibland kan jag vara lite stolt över det, men på senare tid tycker jag att det blivit för mycket. Kan det ha något att göra med att jag inte blir yngre???