Bloggen har fått vila ett tag och det för att jag ska få vila hjärnan ibland. Tuffa tider har kommit och tuffa tider ska komma, men jag har bestämt mig för att bara leva precis här och nu.
Ikväll kör T buss och jag är sliten efter att ha genomfört första jobbveckan efter semestern. Det är en dag med efterdyningarna efter ytterligare ett fruktansvärt illdåd i Frankrike och tankarna går runt stora frågor som t ex kan man vara säker någonstans, vart är vi på väg och inte minst undrar man hur framtiden ser ut för barn och barnbarn.
Jag har alltid varit en skrivande person och det är något jag saknat de senaste månaderna. Så nu får det bli lite ordning och reda på dagboksanteckningarna - för det är ju det som bloggen egentligen handlar om.
