Bröllopsdagen

Finklänningen har bytts ut mot mjukare kläder och sminket är borttvättat. T har givit sig iväg till Getinge för att skjutsa hem farmor. Sitter i soffhörnan och tänker tillbaka på denna fantastiska dag - jag har faktiskt blivit officiell svärmor idag :)

Magnus och Nina var så fina, men bildbevisen får komma imorgon för jag orkar inte starta den andra datorn och tömma kameran idag. Känslan att se dem i kyrkan så trygga med varandra var mycket större än jag någonsin kunnat ana - det går inte att förbereda sig utan det bara hugger tag i en. Jag fick äran att hjälpa dem klä sig, men det blev ändå så stort, så stort.

Efteråt var vi på Karlsbergsgården utanför Billeberga - ett fantastiskt ställe i form av en ombyggd stallänga som värmdes upp av en enorm, glödhet gjutjärnskamin mitt i rummet. Maten var fantastisk, ljudnivån hög, tårtan både god och vacker, och inte minst - det fanns en hel byrå med leksaker som uppskattades mycket av mina syskonbarn.

Såna här dagar får man inte så många i livet och det viktigaste av allt var att Magnus och Nina ville ha ett trivsamt bröllop och det tyckte jag att det blev. En härlig samling glada människor ur deras olika sammanhang som pratade väldigt mycket med varandra.

Oj vad stolt och glad jag är :)

Ett litet aber

Tycker allting rullat på väldigt bra inför lördagen - nästan för bra. Men så hände det ändå något som måste fixas illa kvickt. Har tjatat på maken att han skulle prova den nyinköpta skjortan, men det har liksom inte blivit av och han vet ju vilken storlek han har.

Så skulle jag då vara snäll, så här en dag i förväg, och packa upp, stryka och hänga snygga skjortan. Och... DEN ÄR FELMÄRKT på förpackningen. Tyckte den såg lite ynklig ut och kollar i nacken och där står det inte 41-42 utan 35-36!!! Och dessutom jobbar han till åtta ikväll!!! Så det får bli akut skjortjakt imorgon förmiddag när farmor ändå ska hämtas vid tåget. Och jag har inte sagt "vad var det jag sa" en enda gång - ännu :)

Bitar på plats

Ytterligare en familjemedlem har kläder till bröllopet. Har varit på Center syd med yngste sonen idag för att om möjligt hitta en kostym till honom. Han har alltid vägrat att använda detta plagg tidigare, men till brorsans bröllop får man ju offra sig. Jag tänkte följa med som buffert och smakråd så att inte hans stackars sambo skulle behöva ta hand om all frustration. Men allt gick över förväntan när första kostymen satt som en smäck - det var bara det att dragkedjan gick sönder. Enda byxparet i rätt storlek - ve och förbannelse. Men en rådig expedit lovade att affären skulle lämna byxorna till skräddare och vi ska kunna hämta dem på fredag - Kanon! Byxorna var en aning för långa så då tänkte jag att man kan väl få lagt upp dem samtidigt - till en rimlig kostnad givetvis. Visst det gick hon med på och allt blir väl förhoppningsvis frid och fröjd i ny kostym, vit skjorta, blå slips och välputsade skor.

Själv jagar jag förtvivlat en snygg sjal att ha med på lördag, för min klänning är i silke och det kan bli alldeles hemskt kallt om axlar och nacke. Det finns många snygga sjalar, men ingen som håller måttet som värmande. Fortsätter leta.

Fredagskväll

Det är en sån där kväll, ni vet en sån när man inte kan låta bli att titta på ute-termometern och tycka att det är gott med tak över huvudet. Just nu är det 14 minusgrader i Saxtorp och det tycker jag är tillräckligt. Lägger man till närheten till havet med hög luftfuktighet och att det börjat blåsa så kan man hålla sig för skratt. Pratade med Magnus som försöker köra godståg i Mellersta Norrland med fastfrusna vagnkoppel, frusna bromsar, hjulplattor och stela djupfrysta byxor i den djupa snön och helt plötsligt är det inte fullt så besvärligt här på våra sydliga breddgrader. Det var visst 32 minusgrader där han befann sig vid halvåtta-tiden ikväll.

Katten vill gå ut, men det är så kallt om tassarna med all snön så han börjar skaka på tassarna när man öppnar dörren - innan han går ut. Hans "sociala runda" tar en dryg timme större delen av året men nu klarar han av den på tio minuter och jamar dessutom högt så att man ska höra att han är på väg in.

Stora B-dagen närmar sig och jag hade turen att få en tid hos frissan på fredag. Trodde inte jag skulle behöva gå dit, men vintermössans förbannelse tycks ha lagt sig över det som skulle vara min frisyr så lite hjälp är på sin plats.

Kallt ute

Jag är i någon sorts iskallt tillstånd. Har varit frusen hela dan och sen tror man att det ska vara varmt och skönt i bussen på vägen hem - icke sa nicke. Varje gång någon ska gå av bussen kommer vinterkylan in genom dörren. Det hinner sen inte bli varmt innan nästa person ska gå av och det blir bara kallare och kallare och kallare. Nu ska jag egentligen ta en dusch, men bara tanken på att ta av ylletröjan - brrrr.

Julfirandet i efterhand

Glömde nästan bort att jag lovat bilder på världens lyckligaste julfirare. Här är han - Missen!!!

Va, har tomten redan varit här???

Åh så härligt det är med alla paket man får!!!!

Det är jobbigt med julfirande.

Obs - det fanns flera glada julfirare hos oss men Misse var gladast av dem alla.

Kallt hela tiden

Igår sa dom på något radioprogram att ozon-skiktet inte hade varit så tjockt över Skandinavien på väldigt många år. Kan det ha varit Köpenhamns-konferensen som trots allt gjorde lite nytta :) Det är trots allt en viss tjusning med riktig vinter. En sån där kyla som gör kinderna riktigt röda och fingrarna lite stela och kalla - för det är ju så skönt att tina upp igen. I höstas föll jag för ett par riktigt tjocka mockastövlar med pälsfoder, men kände mej nästan som en idiot när jag kom hem från affären. "Hur kan man va så korkad - så kallt blir det inte i vinter". Men det kan ha varit mitt bästa köp på många år för jag fryser inte om fötterna när jag väntar på bussar och tåg.