Ny dator

Ääntligen är jag helt datoriserad igen. Har stängt av allt extra brus under en dryg månad för att försöka återhämta lite av den slitenhet jag känner. Nu blev dock frestelsen för stor. Vi har ny dator och det är så roligt att sitta och greja med den. Snart påsk och då ska jag ta igen den sista orken efter vinterns alla virus - Hoppas jag!

Återhämtning

Ibland är jag så bra på att ställa till det för mig. Det är aldrig avsiktligt utan det bara blir så. Undras om någon känner igen sig? Slå huvudet i skåpluckor i köket - yes. Fastna med kappan i dörrlåset - yes. Dra sönder två par strumpbyxor med trasiga naglar en tidig morgon - yes. Det finns en lång rad sådana onödiga händelser. Min senaste olyckshändelse hamnar dock överst på prispallen - svimma på toaletten och slå huvudet i kanten till duschutrymmet. Fortfarande ett blåmärke runt örat och fick be min frisör att vara väldigt försiktig med mina ömma svullnader idag. Dessutom har glasögonen fått sig en törn och jag har skrämt livet ur min man. Allt detta på en lördagseftermiddag.
Varför jag svimmade? Glömde säga att allt började med någon sorts matförgiftning. Nu hoppas jag på våren och bättre tur :-)

Lataste söndagen

Efter att ha slagit något slags jobbrekord de senaste två veckorna som igår kröntes med en heldagsresa till Ullared så har hela söndagen fått gå i slow-motion. Under hela dagen har jag bara lyckats tvätta och stryka lite, skura ett köksgolv och laga lite middag. Och det är väldigt lite för att vara jag.

Gårdagens Ullaredsresa var väldigt trevlig. Fick lov att åka med sonen och hans familj för att både shoppa och hälsa på familjen. Klockan sju på lördagsmorgonen klev jag in genom dörren till unga familjen Linde i Svalöv och Nora undrade om jag ville åka i hennes bil till Ullared. Klart jag ville :-) Blev en trevlig resa dit och före lunchtid hade vi shoppat färdigt fast då hade farmor och Nora hunnit med en kort fika-paus inne på varuhuset så att M o N hann kolla lite på vuxenkläder också. Eftermiddagen gick fort och förutom att umgås med min mamma, syster, svåger och syskonbarn hann vi också med ett besök hos pappa på Ätranhemmet.

En bra helg blev det!

Mitt (i) februari

Jag har ställt en stor del av livet på "off" de senaste två veckorna. Jobb, jobb, konferens, bokslut, jobb, möten jobb, verksamhetsberättelser, bokslut, verksamhetsberättelser, bokslut... Ja ni fattar nog vad jag har sysslat med utan att jag repeterar fler gånger. Meeen, igår kväll var det styrelsemöte och därmed är det mesta gjort i verksamhetsberättelsergenren för detta året. En del genomläsning och korrigering av texter kvar, men i sin helhet är både bokslut och verksamhetsberättelser godkända. Nu laddar vi om för stämma i mars och därmed ska kallelser skickas till ombud, inbjudningar till samverkansparter och inte minst ska annonsering göras i tre tidningar.

Men först är det helg och imorgon åker jag med son, svärdotter och barnbarn till Ullared. Först blir det lite shopping men framför allt så ska vi hälsa på mamma och pappa.

Surdegar

Efter ett år med alldeles för mycket att göra har jag bestämt mig för att fixa undan alla högar som legat på vänt alldeles för länge. Det känns nödvändigt att göra bokslut och kunna skapa ett bra startläge för att jobba framåt med 2013. Har fått undan det mesta och har inte hittat några katastrofer ännu. Några missade inbjudningar som verkade intressanta men vem skulle hunnit delta? Tänk så otroligt mycket som ändå blev gjort 2012. De flesta surdegar är borta :-)

SV från ett annat fönster

Idag har jag spenderat större delen av dagen på Svalövskontoret mitt i verkligheten. Ett par verksamhetsproblem att ta itu med, men annars kunde jag jobba undan en del av mina egna arbetsuppgifter. En fundering blev det idag. När man går runt Kvarnhuset/Magasinet i Svalöv så borde det inte kunna blåsa motvind hela vägen, men det gjorde det. Vilket hörn jag än passerade så hade jag vinden i ansiktet. Hur är det möjligt? Är det ett Svalövsfenomen? Eller är det bara ren otur att vinden vänder hela tiden? Vinden var i alla fall fruktansvärt kall även om solen sken på den vita snön.

Les Miserables

Min man trodde mig inte när jag sa att Hugh Jackman och Russel Crowe sjunger i filmen, men sjunger gör de och faktiskt inte så illa - åtminstone inte Hugh Jackman. Rekommenderar alla att se Les Miserables och glöm inte att ta med näsduk. Historien är ju känd och filmens tolkning är både vacker och djup. Jag glömde mina näsdukar och hade våta vantar när jag kom ut i kylan. 

För övrigt anser jag att det varit en fantastisk vinterdag. Gnistrande iskall snö, solsken, långpromenad och bio. Dagen avslutades med köttfärslimpa och så ska det låta. Perfekt :-)