Roadshow på mitt sätt

Dagens blomma blev en akleja som trotsat snålblåsten hittills denna "sommar". Det vill inte bli någon riktig fart på växtligheten när temperaturen inte går över 13 grader.

För närvarande så kör jag väldigt mycket. Spenderar alldeles för mycket tid i bilen och inser att den nästan är som ett kontor när det gäller tillbehören som finns på plats. Dator, anteckningsmaterial, aktuella handlingar, frukt och nötter, termoskannor, fikabröd, paraply, kylväska, telefon, sommarprogram etc - allt detta finns ständigt i min bil. Fattas bara kudde, extra kläder och en bok så skulle jag nästan kunna bo i bilen - fast nej tack, det är väldigt skönt att komma hem på kvällen. Det är många stora projekt på gång i jobbet och det är svårt att planera när förutsättningar hastigt förändras. Svårt att känna sig nöjd med utförda uppgifter när det aldrig blir riktigt färdigt. Nöjdheten sitter ofta i avslut och då måste avslutet vara komplett.

Jakt på signatur

Det drar ihop sig till årsstämma med SV Västra Skåne och denna veckan ska det hållas revisionsmöte. Innan revisionsmötet ska alla styrelseledamöter och auktoriserad revisor skriva under årshandlingarna och idag innebar det ett hembesök hos en nyopererad ledamot. Rullade från Helsingborg i dagsljus och anlände till Söderto, utanför Hörby, i nattamörker. Det är stora avstånd i avdelningen - i Skånemått mätt. Men det är också en vacker resa i skymning och det spännande är att köra på vägar jag aldrig kört tidigare. Nya vägar mot framtiden :-)

Vindrutetorkarna på intervall, stänk från lastbilar
Motorvägens hets blir landsvägens lunk.
Från landsväg till motorväg igen och därefter en byaväg.
Sista sträckan grusväg med hål och letar efter postlådor på rad.
Framme.

Höstlov

Passade på att ta ut några semesterdagar förra veckan. Det är ju ingen mening med att spara många dagar för det kan vara svårt att ta ut dem. Det blev ett par dagar med familjen i Ullared och jag lyckades träffa både mor och far, min bror och hans familj, samt syster och hennes barn. Det var bara min svåger jag inte träffade denna gången. Det var väldigt regnigt förra veckan och det verkar inte som om det blir bättre nu. Hela dagen idag har regnet öst ner. Tankade bilen på Billemack i morse och där är inget tak över pumparna men om man höll paraplyet i rätt vinkel så gick det att hålla sig hyfsat torr. Men det är svårt med paraply, vantar på och av, kort i och ur både plånbok och automat. Så skönt att sätta sig i bilen och köra vidare efter den kallduschen.

Trotjänarens sista resa

Idag körde jag vår gamla Ford Mondeo till skrotning i Malmö. Det är ju bara en bil, men lite sorgligt ändå att bara ställa den, få bekräftat avregistreringen, en tusenlapp i handen och sedan trava iväg till bussen. Denna bilen köptes av sonen, någonstans utanför Uppsala, fick flytta med honom tillbaka till Saxtorp, sedan till Landskrona, Hässleholm och Malmö. Sen köpte vi den av honom och har nu kört med den i nästan tre år, men nu ville vi inte lägga pengar på att laga någon mera rost - för det var den bilens problem. Motorn har hela tiden gått perfekt. Vissa saker fäster man sig vid för att de, på något omänskligt sätt, är så trogna och fungerar i alla lägen. Sådan var vår lille Mondeo.

Betongblock föll från lastbil

Hur kan ett stort betongblock vara så dåligt fastsurrat att det ramlar från en lastbil rakt ner på en mötande personbil där föraren blir fastklämd och dör av sina skador. Sådant får bara inte hända. Man kan inte slarva med surrning av tung last.
Du kan ta vara på dig själv i trafiken men andras tillkortakommanden går det inte att försäkra sig emot.

Saab är säker..

... och omöjlig att bryta sig in i. Det kan jag konstatera efter att ha sett skadorna på yngste sonens bil idag. Någon har ansträngt sig väldigt mycket för att bryta sig in i hans bil, men bilen har stått emot alla försök. Låset på förardörren är helt sönderslaget, listen på rutan är bruten och det är brytmärken i kanten på dörren - men in kom dom inte!!! Bilen är nu flyttad från den hyrda parkeringen på Kirseberg till en betydligt lugnare parkering i Saxtorp. De behöver inte bilen och vår gamla "Bettan" kommer att kosta väldigt mycket att få igenom besiktningen - så vi köper nog Saaben av sonen och hans sambo. Plåtskadorna går att fixa (eftersom det är så tjock plåt) och låset går att byta. Det är bara så onödigt med all förstörelse. Sen kan man ju undra hur pålästa tjuvarna var - Jag är ingen expert på bilar, men jag vet att stjäla en Saab är inte det enklaste och det borde funnits någon annan bil på parkeringen som var lättare att ta sig in i. Det fanns dessutom inga värdesaker i bilen så därför måste det vara själva bilen som var tanken. Tydligen är det ett väldigt högt pris på begagnade delar till Saab 9 3 för tillfället - sorgligt att tänka sig att någon var ute efter att slakta en bil som håller många år till.

Väg 17

Genom ett blånande skånskt landskap i gryningsljuset
Röda baklyktor på raden av bilar mot mörk vägbana
Räv springer vilset från Remmarlöv mot Trollenäs.
Traktor på vägen samlar lång rad av fordon
Försiktigt kryper bilar fram över mittlinjen för att kolla sikten
Snö fångar ljuset som sakta ökar
Alla på väg mot dagens händelser.
Kommer och går, olika riktningar
alla är vi beroende av vägen.

Förkylt

Jag är så vansinnigt förkyld. Värsta sorten med feber, hosta och jätteont i halsen. I ett enda fall mera normalt än detta hade jag blivit kvar i sängen i en eller två dagar och så hade förkylningen bättrat sig. Men detta är inte något normalt fall - det är sista veckan på jobbet!!! Upp på morgonen, huttrar, sväljer piller för att orka ta sig i kläderna, ut till bilen, till tåget, till Malmö och så hoppas man att ingen ska störa det som måste göras för jag orkar inte koncentrera mig på mer än en sak i taget. Och så mycket som kan bli fel fram på dagen när orken tryter. Lyckades tömma ut mynt på golvet i tåget, när jag skulle avlarma bilen så funkade inte transpondern - förlåt alla i Dösjebro för allt väsen, T hittade inga batterier till reserven som låg hemma, fjärrkontrollen till TVn gled ner på golvet och delade sig varvid en del for längst in i hörnet innanför TVn - ja det var inte mycket som gick bra. Bilen är sedermera hemma, men får vara utan larm tills jag är säker på att det fungerar. Det är ett larm som är kopplat till startmotorn så det går inte att strunta i det och köra hem ändå. Effektivt mot biltjuvar, men också alldeles för effektivt när kringutrustningen går sönder. Båda transpondrarna har gått sönder, men den ena lyckades jag plocka ihop tillfälligt och det räckte för att kunna slå av larmet. Nu är det dags för nästa pillerkur och lite sömn så att jag kanske, kanske mår en aning bättre imorgon.

På besök i framtiden

Idag har jag besökt hälften av kontoren som ska ingå i SV Mellanskåne efter nyår. Jag vill träffa alla innan jobbet startar för att ge oss alla en lite mjuk start och få igång tankeverksamheten. Samtidigt fick jag lov att provrasta min bil som visat prov på lite udda grejer som behöver fixas innan det blir daglig körning. En handbroms som inte vill släppa riktigt och dessutom troligen ett bromsok som behöver nya kolvar. Och se där så har jag lärt mej massor av nytt och nyttigt idag också. Att besöka avdelningarna är som att kliva in lite i deras värld och det är en värld som jag ska lära mej framöver och därmed bli en del av. Det finns ju både nyfikenhet, hopp och farhågor att ta itu med utöver alla praktiska saker som ska lösas mer eller mindre snabbt. Ser fram emot allt som ska komma och ändå har jag flera besök kvar till nästa tisdag.
Kvällen är snart slut och jag tittar ut på en härlig fullmåne (nästan). Molnslöjorna dansar snabbt förbi månskivan i den starka vinden. Det är en kväll som gjord för sagor och spökhistorier...

Katja ruskar om oss

Den tropiska stormen Katja har dragit in över Skåne, men så värst mycket ork är det inte kvar i den madamen. Mest regn och det är ju knappast någon nyhet detta år. Har använt kvällen till att göra så lite som möjligt för det har blivit lite väl mycket datorjobb senaste veckorna och det gör riktigt ont i mina gamla armskador. En sliten högerarm går bra att använda, men det gäller att hålla balansen så att det inte blir total arbetsvägran i musklerna. Så jag passade på att vila, medan T var ute i regnet och bytte hjul på min bil. Det var ingen jämlikhet i kväll, men han fick kaffe när han kom in i alla fall.

Ford Escort

Har alltid önskat mej en röd bil (inte för att färgen är viktig men....) och nu står den på infarten. Visserligen en gammal bil, en Ford Escort -98, men jag gillade provturen så det blev affär. Den har bara gått 15000 mil trots sin ålder och det är bra drag i motorn. Den kommer att passa perfekt i mitt nya jobb där jag dels måste ta mej till Eslöv varje dag och dessutom kunna ta mej runt mellan Perstorp, Klippan, Hörby, Eslöv, Svalöv och Landskrona. Bitar faller på plats men det dyker hela tiden upp nya pusselbitar som ska passas ihop. Jag är inte riktigt färdig med mitt jobb från förra veckan och hoppas det finns lite tid kvar att analysera på imorgon. Ibland är inte analyser så där enkla och självklara utan det blir till att gräva djupare på ett par ställen. Ordnar sig nog.

En röd Saab

Undrar om Johan somnar med ett leende på läpparna ikväll? Lyckligare bilköpare får man leta efter när han varit och, för första gången, köpt en egen bil till sig och Jasmine. Pappa fick lov att följa med som chaufför och expert, men inköpet var eget. Och vilken tur de hade! Bilen är en röd Saab 93 Turbo, årgång 2000, som varit omskött enligt konstens alla regler. Den bilen kommer definitivt Jasmine också kunna köra så fort hon får lappen.  Den gamla Saaben, som Johan haft tidigare, har nu landat på vår infart i avvaktan på vad som komma skall. Det är mycket som skulle behöva fixas för att få den igenom besiktningen, så vi får ha lite tid för funderingar.

Lördag i chock

Idag har det varit en chockartad dag. Under kvällen igår så framstod attentaten i Norge som fruktansvärda och när man vaknade upp i morse var det ännu värre. Sammanlagt är nu 92 personer konstaterat döda, varav de flesta var ungdomar på ett sommarläger anordnat av ett demokratiskt parti. Det är fruktansvärt för de drabbade och deras anhöriga och ett fruktansvärt påhopp på demokratin. Sorg och vemod är de stora känslorna för dagen. Bara att konstatera att de små tingen är viktigare än någonsin. Yngste sonen har funderingar på att köpa en annan bil, så han och T har suttit framför lilla datorn i köket hela eftermiddagen - så många annonser att titta på. Tydligen har han bestämt sig för att titta på ett par exemplar imorgon för T är inbokad att åka med till Trelleborg på förmiddagen. Bra att ha lite erfarenhet med sig vid biltittning.

Parkeringsproblem

När jag gick från jobbet idag passerade jag en man i 35-års åldern som stod och kliade sig i huvudet. Jag följde hans blick och förstod genast hans kliande. Han tittade på en bil, som jag förmodar var hans, fickparkerad snyggt och prydligt. När han parkerade har det säkert varit en alldeles vanlig parkering med lite plats både framför och bakom, men något hade hänt under tiden han var borta:
Bilen framför befann sig ca 5 cm från hans bil och bilen bakom stod riktigt långt ifrån, säkert 25 cm. Undrar om han kommit därifrån ännu :)

Ingen dö-tid

Vilka fruktansvärda veckor det varit sedan semestern. Massor av jobb, fackligt arbete och valkampanjande. Kombinationen organisationsförslag, lönerörelse och valarbete känns helknäpp när man samtidigt ska försöka sköta sitt vanliga jobb.

På tisdag ska jag åka till Stockholm på ett jobbuppdrag. Fick reda på det igår (tisdag) och lyckades få ihop allting idag. Det kräver att jag har tillgång till bil, eller någon som kan tänka sig att köra mej till Lund C vid fem-snåret på morgonen och helst hämta igen vid 23-tiden på kvällen. T jobbar tidig morgon och börjar ungefär samtidigt som jag ska ta mej till kamikaze-tåget, och då blir det ju problem om man som vi bara har en bil. Vad gör man då? Jo T lånar bil av yngste sonen och jag kan ta vår bil och köra till stationen på tisdag. Det var en ovanligt lång workshop som håller på ända till kl 18 och med drygt fyra timmars resa till Lund är det segt. Skönt att ha bilen på plats när jag kommer tillbaka - för alla vet vi ju att X2000 alltid kommer i tid - Eller?

Shoppingkassar

Hemma igen efter ett par trevliga dagar hos mina föräldrar. Det blir tyvärr inte så ofta vi ses och då är det skönt att kunna sitta och småprata i lugn och ro. Mamma hade plockat fram gamla täcken och lakan som jag och mina söner haft som bebisar och det mesta har jag tagit med mej hem nu när det börjar bli dags för nästa generation att komma till världen. Vilka minnen som dyker upp när man tittar på de klädslar som syddes till baby-korgen inför mina söners ankomst till världen - härligt.

Jag har också hunnit shoppa en hel del. Nya glasögon är beställda, betalda och väntas dimpa ner i mitten av nästa vecka. Idag har jag handlat kläder, datagrejer, trädgårdsgrejor, hygienartiklar och lite mat. När jag körde hem stannade jag till hos min bror och hans familj som bor i mitt gamla föräldrahem. Där packades mitt gamla lek-möblemang i bilen - bra att ha när farmor och lillan ska leka så småningom :) Ytterligare en sväng togs, denna gången in i Falkenberg för att hämta sänghimlen till babykorgen som min syster ställt ut i deras ved-förråd innan de åkte på fjällsemester.

Med bilen packad till bristningsgränsen körde jag sen resterande 16 mil hem till Saxtorp. In med alla kassarna som ska packas upp!!!! Sparar lite till imorgon.

Total (nästan) remake

Detta är min vecka. Började härligt med två timmar hos frissan och sedan nästan en hel eftermiddag ute i solen. Tyvärr sliter det rätt hårt på min redan utslitna nacke med trädbeskärning, men nu är det bara det gamla Ingrid Marie-trädet kvar och blir det bra är det värt några dagar på värk-tabletter. Problemet numera är att jag inte är tränad för denna typen av sysslor. När trädgårdsarbete var heltidssysselsättning var ju muskulaturen uppdaterad och det är den definitivt inte längre.

I morgon ska jag köra till Ullared för att hälsa på mina föräldrar och göra lite inköp. Tyvärr hade bilen osmakligheten att börja skramla lite oroväckande i framvagnen i dag. Typiskt!!! T vill inte släppa iväg varken mej eller bilen innan hann hunnit kolla ordentligt, vilket ju i och för sig känns tryggt, men jag ska ju iväg... Och då erbjuder Magnus sin bil ett par dagar när han ändå är borta och så kan jag åka i alla fall. Kanon - och jag ska va så rädd om den :)

Förresten såg jag några helt underbara vårtecken igår men tyvärr var inte kameran tillgänglig för tillfället. På en av granngårdarna finns det biffkor av rasen Charolais - stora, majestätiska varelser. När jag promenerade förbi igår såg jag att våren kommit för det fanns fem stycken små vita kalvar hos korna. Helt gudomligt söta. Jag ska försöka skaffa bilder i slutet på veckan.

Buskörning

Jag har varit ute på lite buskörning. Yngste sonen har gjort uppehåll med sitt körkort eftersom lämpet gick ut och att han fick ett heltidsjobb. Nu har han fått nytt lämp och bokat körlektioner, men vi har inte fått tid för den obligatoriska handledarutbildningen förrän om ett par veckor. Eftersom han var orolig för att ha tappat alla kunskaper gjorde vi en liten fuling idag. Parkeringen vid Lill-Olas var tom så vi passade på att övningsköra lite där och det gick hur bra som helst. Har man en gång lärt sig grunderna sitter det i ryggraden. Egentligen tror jag inte att vi kommer att behöva någon handledarutbildning för honom eftersom det inte kan behövas så mycket innan han är klar för uppkörning, men det är väl lika bra. Passar på att gå med Jasmine också så kan jag övningsköra med henne om det behövs. Snart är dom bilburna och mera självständiga båda två.