Tågpersonal

Jag blir så arg när beslut och spariver är helt uppåt väggarna. Visst ska man spara men man kan inte både äta kakan och ha den kvar. Hur kan man ens komma på tanken att tågpersonal ska jobba helt själva på knökfulla tåg? Har man åkt mycket tåg i Skåne så fattar man att det inte är genomförbart över huvud taget. På vissa avgångar och förmodligen vissa dagar så är det fritt fram att bära sig åt precis hur som helst på tågen och de som är otrevliga och bär sig illa åt mot tågvärdarna  går inte att kategorisera utan det verkar vara fritt fram för väldigt många. Arbetsmiljöverket gjorde helt rätt som stoppade ensamarbetet för de som jobbar på tågen har det ganska jobbigt ändå. Har man inte råd att ha personal på tågen trots ständigt ökande antal resenärer så är det något som är snett. Varför ska det vara okej att dagligen ta emot hot och otrevligheter från resenärer bara för att den som är lokförare eller tågvärd sköter sitt jobb? Och var är civilkuraget när någon blir påhoppad. Inte många som ställer sig på den utsatta personalens sida och genom det valet ställer man sig fullt ut på andra sidan och stöttar den som bär sig illa åt.

Men det är ändå sommar och blommorna blommar...

Magisk morgon

Precis när det börjat ljusna startade jag bilen och rullade iväg mot Lund. Klockan var bara 4.45 men ska man med Kamikazetåget så finns ingen återvändo. Någon kilometer hemifrån fick jag tvärstanna för mitt på vägen satt en hare, som tydligen var ovan vid "besökare" så tidigt, och kliade sig lugnt bakom örat innan han gäspade och fick syn på mig. Jösses då blev det bråttom. Ytterligare någon kilometer längre fram fick jag stanna på nytt för att låta en hel rådjursflock passera - åtta stycken som tog det lite lugn på morgonkvisten. Nu sitter jag på tåget och får allt svårare att se datorskärmen för solen lyser rätt starkt. Hade det inte varit för min envisa hosta och trötta näsa så hade det varit en helt igenom magisk morgon :-)

Resa i syd- nordlig riktning

Var i Stockholm igår, fredag, och blev verkligen varse att Sverige är ett avlångt land. När tåget kom till Alvesta började det bli snöblandad nederbörd som sedan övergick till snö innan Nässjö. I Stockholm vräkte det ner en snöblandad våt, kall sörja och jag anlände till mitt möte som en dränkt katt. Hela vägen upp frös jag för värmen funkade inte så bra i vagnen där jag satt, på ett försenat tåg, vilket fick till följd att när jag väl kommit fram 20 min försenad och började töa upp så antog mina kinder och näsa en mycket starkt röd färg. Såg ut som jag rodnade halva dagen - men det bjuder jag på. Trevligt och intressant möte med trevliga människor, men en fredag i Stockholm betydde att jag inte var hemma förrän kl 22.30 på kvällen. Roligare fredagskväll har jag haft. Men det var en bra dag med ett par kära återseenden som gjorde resan värd besväret.

Besök i Bohuslän

Idag har jag varit i Uddevalla för att besöka redovisningscentralen och träffa "våra" kontaktpersoner. Trevligt gäng av positiva kvinnor och jag har en hel drös med "att-göra-listor" med mej hem. Det fina med dessa listor är att jag inte behövde komma på vad som ska göras själv utan fick hjälp och tips att sätta ihop dem. Listorna kommer inte bara att drabba mej utan också styrelsen och övriga anställda, men det är saker som måste göras innan vi går in i det nya året.

Skoj att återse Uddevalla - jag tror det är 35 år sedan jag var där senast, vilket låter förskräckligt. Dock var väl inte vädret det bästa för regnet har öst ner en stor del av dagen.

Veckan har varit totalt kaotisk, men å andra sidan börjar jag kanske bli van. Måndagen startade med strömavbrott hemma (efter stormen) vilket gjorde att jag inte kunde duscha på morgonen utan bara drog på mig jeans och första bästa blus jag hittade i garderoben. På kvällen skulle vi ju ha bildandestämma för SV Mellanskåne, men jag tänkte smita hem för att tvätta av mig och byta kläder innan dess. Men tji fick jag. Ingenting gick väl riktigt som jag tänkt mej under dagen så det var bara att köra direkt till Torshalls bygdegård, där stämman skulle hållas, duka bord, ta emot ombud och vara sekreterare. Och det gick att besluta även om inte klädseln var den rätta och håret otvättat.

Lång resa - bra innehåll

Har varit på info-dag på SVs förbundskansli i Stockholm. Nya chefer bjuds in för att få aktuell information inför arbetsuppgifterna som ligger på hög och väntar vid tillträdet. Vettigt upplägg med ganska högt tempo gjorde att dagen kändes meningsfull trots den långa, jobbiga resan. Att stiga upp klockan fyra på morgonen för att ta sig till Lund och Kamikazetåget (5.29) är ingen höjdare, men är utbytet gott så är allt förlåtet. Ikväll var jag fortfarande laddad med energi när jag klev av tåget på Lund C och en del frågor fick jag svar på när ordförande i interimstyrelsen för SV Mellanskåne så lämpligt ringde ikväll. Men imorgon är det SV Malmö och fackklubben som gäller. Fokus flyttas runt för tillfället, men det är inga problem att fokusera vilket jag var lite rädd för tidigare.

Öresundstågen

Ja så verkar det då som om tågtrafiken över Öresund är räddad. Tydligen finns redan ett avtal där Veolia efter hand tar över trafiken från underfinansierade DSB First. Hela cirkusen har känts lite olustig när danskarna skyller den dåliga ekonomin på att det byggts en citytunnel i Malmö - precis som man inte visste det när man lade anbud på trafiken! Det har också skyllts väldigt mycket på förseningar på svenska sidan, men förseningarna på kystbanen mellan Köpenhamn och Helsingör talas det tyst om. En eloge till Skånetrafiken som verkar ha löst strulet utan att någon behöver gå i konkurs, eller inställd trafik.

Förföriskt

Tåget rullar i skrivande stund genom ett förföriskt försommarfagert sörmländskt landskap. Det är så vackert att jag nästan blir lite rörd. Ska man resa i Sverige så är maj månad nog allra bästa tidpunkten. Jag har varit ett par dagar i Västerås och är på väg hem. Sitter bekvämt i en förstaklassvagn med alldeles tysta medpassagerare runt omkring mej. Värre var det på tåget mellan Västerås och Stockholm där det fyllde på i förstaklasskupén med några som definitivt inte betalt för den biljetten. Ett äldre par som svajade betänkligt, och det var inte av ålder, som snabbt öppnade ett par starköl och gjorde det trevligt för sig. Den stackars konduktören lyckades inte flytta på dem utan fick ge upp. Halvägs till Stockholm så kräktes "damen" upp den medhavda "matsäcken". Och där gick min fika i Stockholm åt skogen. Kan inte säga att jag var speciellt hungrig när vi väl kom fram. Då kanske ni förstår varför jag uppskattar lugnet på Malmötåget :-)

Och i morgon fyller Nora 1 år!!!

Vilket tågelände

Enligt Sydsvenskan idag har man lyckats röja spåren från nedfallna ledningsbryggan i Stockholm. Men det tog tid och då är det ändå skönare att faktiskt lyckats komma hem med tåg i går kväll. Det blev väldigt sent, men som sagt HEMMA!

Pendlare i vintertid

Jag hör till det tåliga släktet "Pendlare" som i vinterväder behöver ha en ängels tålamod och relativt tom kalender. Citytunneln i Malmö har ju kopplats in - det har väl ingen missat - och nu ska alltihopa köras in. Inkörning behövs verkligen. Igår kväll på centralen var det en spännande röra av information som hade som minsta gemensamma nämnare att den inte stämde alls. Tåg kom och gick (ibland) men det var sällan samma tåg vid plattformen som utannonserades på informationstavlorna. Alltså fick man stå i den iskalla tunneln och läsa på riktningsskyltningen på alla tågen, men det kom inte många tåg som skulle åt mitt håll. Så småningom dök det upp ett tåg som skulle mot Göteborg - vilket var rätt riktning - och ser man på, det stannade faktiskt i Landskrona. Ungefär en timmas försening. Idag satte jag mej på bussen i Malmö kl 17.00 och kom hem kl 19.00 vilket betydde 50 minuters försening. Fast det var ändå rätt bra jobbat av busschauffören för under denna period hade vi tagit oss igenom två haverier, en väntan på reparatör och ett besök i en bussdepå för att byta buss, innan vi slutligen lyckades ta oss till min grindstolpe. Det hör till saken att även den bussen som vi fick byta till också var trasig, men den rullade i alla fall :) Det hemska är att dessa bussar är nya från i somras och borde fungera jättebra första året kan man tycka. Tyvärr är det "budgetmodeller" som inte håller ihop och visar på vilka avarter det kan bli när det inte ställs rätt krav vid upphandling. Märket på bussarna är Solaris och jag är inte ett dugg avundsjuk på chaufförerna som kämpar för att över huvud taget komma framåt med dessa fordon. Fick dessutom höra att det är fler bussbolag som köpt in samma modell. Vem vågar åka kollektivt när man inte har någon aning om när och om man kommer fram? En hel bukett rosor till chaufförerna som får ta all skit från otåliga passagerare.

Förändringstankar

Efter en dag med ekonominätverksträff (vilket ord!) på förbundskansliet i Stockholm snurrar det ännu mera i skallen än tidigare. Det är mycket att göra för att maximera nyttan av en omorganisation. Jag gillar förändring och tycker om när det händer saker, men jag är inte så säker på att alla förstår innebörden. För vissa i denna världen är förändringen något som i första hand berör andra och inte mig själv. I många fall är inte förändringsbenägenheten så stor och skyddsmekanismerna som slår till gör att många intalar sig att som vi/jag gör är ju bra så varför ändra på det. Nu gäller det att lyfta blicken för våra interimsstyrelser så att dessa inte fastnar i vi-träsket. Beslutet är taget och uppdraget är att se till att beslutet följs oavsett bakgrund. Låt oss slippa för många alternativa lösningar för då riskerar vi att slå undan benen på oss själva.

Inget tåg utan vagnar och tåget kan inte rulla om det är tjuvbroms på några vagnar.

Alla dessa dagar

En sak är helt säker - jag har tappat bort tiden! Har absolut ingen koll alls längre och jag som brukar vara så välplanerad. Sitter återigen på ett tåg norrut och konstaterar att det är den 7:e december. De senaste dagarna har rusat förbi med jobb, tvätt, shopping, städning, julmarknad, men också en trevlig träff med familjen. Fick en smärre chock när yngste sonen frågade om jag bakat fruktkaka ännu... Om det är något jag alltid hinner med och planerar inför julen så är det fruktkaka... och jag hade inte skänkt det en tanke ... än mindre kan jag få in i min trötta skalle att det bara är drygt två veckor kvar till jul!!! Tiden rinner fram lika snabbt som X2000 gör idag. Det blir en svårplanerad jul. T jobbar förmiddag alla tre juldagarna. Magnus jobbar till kl 18 julafton, men är troligtvis ledig resten av helgen. Johan och Jasmine ska fira julafton hos hennes syster och kommer till oss juldagen. Själv hoppas jag kunna vara ledig någon vardag nu när det är så många mellandagar.

Horisontalläge

Jaha så ligger man då här. Feber, huvudvärk, ont i halsen, hosta och täppt näsa. Årets virus har anlänt. Jag blir ju nästan aldrig förkyld men nu är årets värsting alltså här. Resan hem igår kväll var jättejobbig och jag är jättetacksam för att min kollega Laila traskade genom hela tåget för att hålla mej sällskap. Det är inget bra ställe att bli sjuk på - ett X2000 med isproblem i stabilisatorerna - och till slut visste jag inte skillnaden mellan vad som var feber och yrsel och vad som var ryck och skakningar från tåget. Det var ett par väldigt darriga ben som klev ner på perrongen i Lund. Som tur var mötte T och tog hand om väskorna direkt. Det var väldans skönt att komma hem i går kväll :)

Skrammel och skutt

Sitter på ett X2000 söderut och har hunnit nedåt södra Östergötland. Det snöar och isen samlas under vagnarna vilket gör att det skrapar, hoppar och så smäller det ordentligt när isbitarna lossnar. Går hyfsat framåt men vi kommer att bli lite sena och det är väl inget att göra åt i detta vädret. I normala fall går detta tåget väldigt snabbt eftersom det inte stannar mellan Stockholm och Alvesta, men det har blivit några halvstopp idag. Tyvärr är jag alldeles täppt i näsan och frågar mej så smått om det är en dunderförkylning på G. Tyvärr finns det ingen vanlig förkylning i mitt fall - troligen eftersom jag drar i mej astmamedicin med kortison. Blir det sjukt så blir det ordentligt sjukt. Bara att vänta och se.

På spåret

Klockan är 7.36 och tåget har stannat för spårarbete någonstans mellan Nässjö och Mjölby. Trodde det var slut på dessa arbeten i Östergötland. Men blir det bara bättre för vinterklimatet kan jag absolut tänka mig att stå ut. Mötet i Stockholm ska börja redan klockan nio idag och jag kan inte vara framme förrän klockan tio, så då gör ju inte ytterligare några minuter så mycket. Dagen gryr - vad kommer den att bära med sig?

Lång dags färd mot...

Sitter på tåget från Stockholm mot Malmö och klockan är över nio på kvällen. Åkte hemifrån redan klockan kvart i fem i morse och har ytterligare ett par timmar innan jag kan ta bilen från Lund och köra hem. Jag har varit på workshop 1 om SVs framtida ledningssystem och efter workshop 1 kommer nummer 2 och 3. Det blir en hel del resande i höst - det är ett som är säkert. Varför är man med på nåt sånt här? Funderade allvarligt på det i morse när jag åkte upp, men nu känns det som om det faktiskt är något vettigt. Kanske kan man vara med och påverka och bidra med sina egna erfarenheter för att göra något så bra som möjligt.

Får se om jag ser lika positivt på det imorgon när den stora tröttheten sätter in.

Ingen dö-tid

Vilka fruktansvärda veckor det varit sedan semestern. Massor av jobb, fackligt arbete och valkampanjande. Kombinationen organisationsförslag, lönerörelse och valarbete känns helknäpp när man samtidigt ska försöka sköta sitt vanliga jobb.

På tisdag ska jag åka till Stockholm på ett jobbuppdrag. Fick reda på det igår (tisdag) och lyckades få ihop allting idag. Det kräver att jag har tillgång till bil, eller någon som kan tänka sig att köra mej till Lund C vid fem-snåret på morgonen och helst hämta igen vid 23-tiden på kvällen. T jobbar tidig morgon och börjar ungefär samtidigt som jag ska ta mej till kamikaze-tåget, och då blir det ju problem om man som vi bara har en bil. Vad gör man då? Jo T lånar bil av yngste sonen och jag kan ta vår bil och köra till stationen på tisdag. Det var en ovanligt lång workshop som håller på ända till kl 18 och med drygt fyra timmars resa till Lund är det segt. Skönt att ha bilen på plats när jag kommer tillbaka - för alla vet vi ju att X2000 alltid kommer i tid - Eller?

Tågäventyr i natten

I söndags kväll klockan 21 åkte vi, jag och Magnus, från Trelleborg med loket MA 828 och ett antal vagnar. Loket är 57 år gammalt, brunt (gamla SJ-färgen), men i fantastiskt bra skick efter att ha gått som musei-lok i flera år. Rätt fantastiskt att en sån gammal trotjänare fortfarande kan jobba och fungerar som den ska. Förvånansvärt hög komfort och en klart godkänd bullernivå där man lätt kan föra ett samtal på normal nivå. Spännande värre att få klättra upp och vara med när sonen kontrollerar loket före start, med start av kompressor, oljekoll och lyfta strömavtagaren till kontaktledningen. Jag tror jag fått ett nytt intresse på köpet, teknikintresserad som jag är. Vi kopplade till ett antal vagnar och rullade iväg mot Malmö. Lite elkrångel blev det på vägen med den stress som följer på ett enkelspår med ett långt tåg. Är ju inte så lätt att köra om :)



Nästa anhalt var Malmö godsbangård där vi skulle få ytterligare ett antal vagnar med oss. Färdigkopplat var tåget 628 meter och vägde nästan 1500 ton!!! Efter en liten försening här kunde vi rulla ut klockan 22.30 för fortsatt färd till Eskilstuna. Det var en fantastisk kväll i Malmö med solnedgång som glittrade i fönstren på andra sidan spåren.

Resan norrut rullade på i ett ganska bra tempo där 100 km/h är arbetstempo i bästa fall. Vissa sträckor är dock hastighetsbegränsade och som redan försenat tåg, blir man nedprioriterad och får vänta om det blir trångt på banan. Södra stambanan är annars som att köra motorväg och på natten är det ganska händelslöst. Man möter några tåg - blinkar med helljuset, tänder hyttbelysningen och vinkar, håller koll på hastighet och signaler, dricker kaffe och försöker hålla sig så pigg som möjligt.

Natten rullar på, regnet mötte oss i Småland, vindrutetorkarna gick sönder i Mjölby, och när vi kom till Flen växlades vi in på enkelspåret till Eskilstuna. Det hade ljusnat och denna sista sträcka bjöd på fantastiska naturupplevelser. Att få sitta här, högt uppe i loket, och passera i sjökanter, utmed kohagar med betande djur, blåbärsris och skog är något helt fantastiskt. Man är jättenära naturen i detta enorma lok. Vi anlände till Eskilstuna 75 minuter försenade klockan halv sex på morgonen. Bara att gå och lägga sig.


Efter att ha sovit några timmar gick vi en sightseeing-runda i stan. Magnus har varit här många gånger förr, men det var faktiskt första besöket för mej. Mat och lite ytterligare vila innan det blev kväll och åter dags att bege sig till bangården. Loket hade varit på verkstad under dagen för att få vindrutetorkarna fixade och när vi skulle hämta det så hade personalen tvättat den gamla trotjänaren så det glänste. Måste ju absolut förevigas med en stolt lokförare vid sidan om.

Klockan är 21.40 och vi står färdigkopplade för att påbörja resan söderut igen. Det skymmer över Eskilstuna, men en fantastisk fullmåne börjar visa sig. Himlen är helt klar och månen följer oss hela vägen till Skåne när det ljusnar igen. Det är nästan en trolsk upplevelse att rulla genom natten när dimbankarna dansar och månen blänker i alla spegelblanka vattensamlingar och sjöar. Min ovana vid att vara uppe på nätterna börjar visa sig och det är ganska segt emellanåt. När man åker så här hela natten finns det viktiga saker att tänka på inför avresan. Eftersom det inte finns tillgång till toalett måste intag av mat och dryck planeras noga så att man inte behöver där möjligheten inte finns. Inte helt lätt kan jag säga :)

Vi rullade iväg tidigare än beräknat och efter en ganska smärtfri resa anlände vi till Malmö nästan en timme tidigare än planerat, men där blev det problem. Ställverket för bangården hade lagt av (som vanligt) och därför flippade alla signaler ut fullständigt. Där blev vi stående snett över samtliga ut- och ingående spår ett tag innan de lyckades ställa om en signal i taget och vi kunde rulla in för att växla bort nästan halva tåget.



Sista biten av resan mellan Malmö och Trelleborg gick smärtfritt och strax efter klockan sex rullade vi ner mot bangården, som ligger i direkt anslutning till hamnen där Tysklandsfärjan höll på att backa in. Och vi fick dessutom låna toalett av trafikledningen för bangården i Trelleborg - oförglömligt :)

Alla dessa tåg som rullar i natten med varor fram och tillbaka mellan hamnar, städer och stora företag. Posttågen som går i 160 km/h och har högsta prioritet. Tänk så mycket av vår vardag som finns på järnvägen när vi sover. Det pratas så mycket om att bygga bort problemen i persontrafiken - men jag hoppas verkligen att vår miljövänliga godstrafik inte blir bortglömd på köpet.

Alla lokförare och tåg är våra nattliga riddare!

Skulle vila, men...

Visst är dagliljan vacker! Fick en lök av min svägerska för tre år sedan, men eftersom jag inte hade något riktigt bra ställe att ha den fick den stå i kanten av grönsakslandet. Där har den nu stått och växt till sig för att i år ha ett otroligt vackert blomflor.

Ska strax gå och lägga mej - ja, jag vet att klockan bara är kvart i två på eftermiddan. I kväll ska jag nämligen få åka med sonen som är lokförare på hans arbetspass Trelleborg - Eskilstuna t o r. Det ska verkligen bli helskoj och spännande - första parkett till allt som händer utmed spåret. Kameran är med - vi ses på tisdag!

En pendlares vardag

Min dagliga resa. Sydnytt "försökte" filma i morse.

Dessa tåg i dessa tider

Det är spännande att ta sig till jobbet i vinter. Åkte hemifrån 6.10 i morse och ska sen vänta ca 25 min i Häljarp innan Malmö-tåget kommer. Men eftersom tågen går varje halvtimme och föregående tåg var sent, åkte jag från Häljarp 15 min tidigare än vanligt. Men eftersom det inte var mitt vanliga Malmö-tåg utan ett som vänder i Lund blev det ett byte på vägen. En trevlig tågvärd upplyste om att det skulle avgå ett tåg till Malmö från spår 1 i Lund 6.57, så det var bara att knalla över bangården till rätt perrong. Men väl där upptäckte jag att detta tåg var försenat och beräknades avgå 7.10. En snabb koll visade att det inte fanns något annat alternativ så det blev till att vänta. 7.15 kom detta tåg in och rullade snabbt vidare trots att flera hundra personer klev på. När vi stannade på Malmö C var klockan 7.34, vilket är 9 minuter efter den tid när mitt "vanliga" tåg skulle varit inne. Som det kan bli :) En tröst i eländet var att om jag väntat in min vanliga avgång hade jag blivit ännu senare, så slutet gott allting gott.

Äldste sonen har idag åkt norrut för sin jobbvecka. Han åkte med samma buss som jag i morse, men hade en betydligt längre resa framför sig eftersom han skulle börja jobba i Östersund. Hoppas han hade lite bättre tur med tågbyten.